Ett helt gäng med duktiga stickerskor satt rund bordet.
Det stickades sjalar,sockor,pulsvärmare mm.
Det klämdes och kändes på garnnystan och diskuterades mohair och lingarn.
Min Revontulisjal har kommit en bit på väg.Jag hade glömt mönstret hemma men som tur är så har Maria en dator i affären så jag kunde ta ut en ny kopia.
Det är så härligt att jag kan sticka igen utan att få ont i handledena.
Jag får ju inte sitta och sticka i timmar utan att ta pauser förståss,men sköter jag den delen så funkar allt jättebra.
När vi fick skåda denna tjusiga kofta .....ja då gick det en susning genom rummet.
Kolla vilken UNDERBAR skapelse Eva-Lotta Staffas åstadkommit.Helt makalöst arbete.
Kolla på hennes blogg,där kan man se vilket arbete hon lagt ner på denna skapelse.
Så här ser den ut bakifrån.
Jag önskar så det fanns ett stickcafe i närheten av mig men det närmaste jag hittat är 10 mil
SvaraRadera